I min familj har Fars dag och Mors dag aldrig varit något särskilt speciellt, inte heller i karlns familj. Det har mest inneburit ett litet grattis och att man möjligtvis fikar ihop. När vi var mindre målade man ju någon teckning till föräldrarna.

Från och med i söndags så har jag insett att dagarna verkligen borde uppskattas och firas mer än vad det gör idag. Det är inte en självklarhet att alla kan bli en mamma eller en pappa. Det är inte heller alla som trots att de har skapat/fött ett barn ens bör få kalla sig mamma eller pappa.

 

Jag drömmer om den dagen då vi får fira T på Fars dag..