Ja, då var det måndagmorgon igen och det innebär som ni vet: Invägning!

Men nu ser jag inte längre fram emot det. Sedan jag började med pergotime och fick igång både ägglossning och mens så går jag ju upp i vikt varannan vecka! Är det inte mens ena veckan, så två veckor efter så är det ägglossning som tydligen gör att jag sväller som en ballong. Även om jag vet att det bara är vätska så är det tröttsamt att bara ha 2 veckor i månaden där jag faktiskt kan väga mig och se vad jag väger. Tittar man på min viktkurva jag har i mobilen där jag varje vecka skriver in vikten så ser min kurva ut som en hjärtrytm..  

 

Jag drar mig för att kliva upp på måndagsmornar. Nu har jag turen att jag är ledig idag och då vaknade jag vid 11 tiden och vägde mig men lika snabbt kröp jag ner i sängen i drygt 3 timmar till.. Sömn brukar ju kunna göra att några hekton extra försvinner, men inte nu.. 

Förstår ni att det känns på två sätt? Jag borde vara överlycklig och tacksam över att jag faktiskt får ägglossning, och det är jag såklart! Men samtidigt känns det bara orättvist när jag inte lyckats bli gravid att jag ska behöva vacka i vikten så mycket. 
Hade man bara lyckats bli gravid så hade jag inte brytt mig ett skit. 

 

Bitter är nog bara mitt andranamn! ;)